Guilty pleasures.

Ibland är det så fult att det blir vackert. Skönhet är som tur är, inte subjektivt. Det är istället en exakt vetenskap (Gyllene snittet, låten "Geraldine" med Glasvegas etc.). Det betyder att om någonting är vackert så finns inget att göra åt saken. Man måste uppskatta det. Gör man ändå inte det så bör man hålla tyst om saken (man vill ju inte framstå som en komplett idiot). Förenklat så handlar det om referenser som man har, eller inte har.

"Modetrender" däremot, är något helt annat. Jag brukar se dem som en sorts kollektiv terapi. En stor grupp bestämmer sig, relativt synkroniserat, för att återupptäcka/inspireras av något. Detta något fyller tydligen funktionen att sätta tidsandan i en ny kontext. Jag gillar inte trender men påverkas av dem som alla andra.

Och, eftersom skönhet är en konstant så gäller det att förhålla sig till ämnet som man till exempel förhåller sig till svensk sommar. Alltså: "Nicka med", le och se till att ha en flaska portvin i beredskap under paraplyet.


Dagens bildbevis är därför två:

1. Klints "Safari-chair". Man dör.




2. Clarks "Wallaby".



Apfula? -Jepp! Men alla som såg Harmony Korines nerklottrade Wallabys fattar att dessa små underverk i själva verket är galet ( och då menar jag knäppt) eleganta. Problemet är att det syns ju inte på dem...

/Patrick