Att rida. En utvärdering.

(Från filminspelningen av Lawrence of Arabia och "Mr Ed" den talande hästen)

Ännu en helg i surrealismens tecken. Idag så var det "visning" av stugan där jag och min prövade lilla familj bor för tillfället. Det betydde: uppstigning 7.30, städning. Sedan bar det av till staden där min svärmor firades "å de sextio".
Däremellan, hundavlämning, veckohandling, jobb inför presentation och sedan till stallet (13.0o) . Man hinner en del om man måste på fem timmar... Har vi extremt flyt så är vi bostadslösa (igen!) lagom till det nya året. Nu MÅSTE det där jävla huset som vi försöker bygga...bli byggt. Pronto.

Well well, nu till ridningen:

A) Alla kan andas ut (släpp pistolen, knyt ner snaran). Jag köpte inte de där budget Jodphurs liknande skitskorna på Granngården. De var nämligen inte Jodphurs. De visade sig vara något annat. Dessutom var de tillverkade i OPEC inspirerat material. Frågan är vad fan det var skorna försökte vara? (Här finns alltså underlag för tretusen ord bara kring ämnet felmärkta skor. Men låt mig bara säga att jag blev lite "besviken". Personalen tittade bara på mig när jag påpekade att skorna var felmärkta. Jag fick mental härdsmälta men beslöt att "dagens väderkvarn" att bekämpa inte var helganställd personal på Granngården). Tittade även på "Blundstones" RM Williams slampiga kusin. De är också av plast (ja inte skon, men sulan som är limmad...) Urk, säger jag. Dessutom ser de (ridversionen med tåhätta) ut som "svetspjuck". Apfula.

Gick istället till stallet iförd mina gamla AIGLE stövlar. Det är ett stycke ingenjörskonst kombinerat med estetik, dessvärre knappast optimala för ridning. Nu står alltså ett par riktiga Jodphurs på önskelistan. Alternativt RM Williams...

(Vill även tipsa om att Långa Raden i Velamsund faktiskt serverar en adekvat Gulaschsoppa! (och egenimporterad tjeckisk lager!). Detta bådar gott inför julbordet som de tydligen tänker erbjuda i år.)

B) Jag rider "sådär". Lyckades galoppera lite, göra några "volter" etc och det är väl ok med tanke på att jag började igår men seriöst, här behövs mera tid på hästryggen. Fortsätter alltså rida med start onsdag kväll. Blev dessutom lite kär i "min" häst Fabian. En elegant rackare från Spanien, vi blev kompisar direkt.

C) Modern femkamp. För att jag skall kunna betitla mig "femkampare" (för övrigt en självklarhet att man skaffar sig skumma titlar) så behöver jag lägga till Ridning till min nuvarande repertoar. Fäktningen har jag redan koll på (värja) och simma (plask plask... hur svårt kan det vara?) Skytte (knappast hjärnkirurgi) och löpningen är ju ganska basal... Eftersom femkamp, lite som namnet antyder, handlar om fem grenar och den vinnande strategin är att vara hyffsad i minst tre grenar så behöver jag knappas sikta på att bli Hugo i just ridgrenen. Siktar alltså på att bli "OK" i ritt... inget mer.
Det fina med femkamp är också att den har förhållandevis få utövare. Här finns alltså chansen att handfast syssla med konservering av viktiga kulturella värden. (Kanske kan man senare, på ren volontärbasis erbjuda "sina tjänster" mot fotbollspubliken på Råsunda? Då skulle jag ju dessutom få användning av den där Stone Island tröjan jag köpte. Typ stor förvåning när den "beridna firman" Patrick Kampmann gör upp med klacken ; )

D) Man kan inte rida i jeans. Inte ens i A.P.C jeans. Det gör ont. På fel ställen. Måste alltså även investera i ett par ridbyxor. Det är ett totalt "uncharted territorry" för mig. Här måste djup, talibansk research göras. Och det snabbt. Om Herr Van Kemp skulle läsa detta så är jag tacksam för tips från denne. (Men kom helst inte med tips av stilen "Queens Hussars regiment 1927 drill breeks", gärna något aningen modernare...) Så länge jag slipper plast/nylon/syntet/ och andra "praktiska" material så är jag glad.

E) Jag tänker inte göra detta till en materialsport. (eller hur...)

F) Jag gillar inte plast. Det ställer helt nya krav på mina nästa glasögon. Läste (i Monocle tror jag) om en Japansk firma som fortfarande tillverkar bågar av skal. Kanske en lösning...

G) Fick tag i Herringbone byxorna! Väntas trilla ner i en postlåda nära mig när som helst! Gud är stor.

/Patrick



Dagens bild blir därför en på min morfar Hack Kampmann, iklädd Bowler och fluga. Flugan är nu i min ägo och används då och då. Jag har även fina bilder på karln på kring Hubertusjakten som jag ska försöka posta någon gång. Morfar, liksom jag, började rida i sen ålder 40-ish). Han blev hästbiten och investerade bland annat i ett stureri med fokus på import av arabiska fullblod. Det var ett genidrag och det lyckades i princip ruinera honom. Kudos med andra ord. Pengar är vulgärt.