Efter en helt vanlig surrealistisk morgon, bland annat med inslag av besök på akutmottagningar, var jag på väg till en lunch med Lars, min gamla lärare från Beckmans. Han introducerade mig till det fullkomligt briljanta lilla franska bistro/bageriet (ja vad var det egentligen?) Petit France. Det inhandlades två tallrikar enkla men k-n-i-v-skarpa mackor (chevre/bayonne et Croq m.). Givetvis skickas dessa i mathissen upp till "kontoret", Lars stilfulla arbetsplats, som givetvis är belägen i samma hus. 1-0 Lars.
På vägen tillbaka mot kontoret åker jag på Upplandsgatan och mindar min egen affär när jag tvingas tvärbromsa... Mitt norra öga har nämligen uppmärksammat affären "Militära Ekeperings Aktiebolaget". Ett kunglig hovleverantörsemblem och några paraduniformer står i skyltfönstret. Dessutom står där det magiska ordet "skrädderi". Eftersom jag letar efter en skräddare som kan bistå mig i min Dinner jacket ångest (samt blackwatch eländet) så kliver jag in. Jag tänker att det HÄR är nog stället för en snorkonservativt skräddad jacka. Jag får reda på att de visst kan hjälpa mig åtminstone med en peak lapel dinner jacket (ja hela kostymen).
Två alternativ erbjöds: Måttsydd för ca 7.500 i sladdrig, tunn ull... (Sydd utomlands, i Jugoslavien?) Alternativt skräddarsytt för ca 30.000. Oklart om ens den sys av dem eller om det också görs av någon annan. Trist. (För 30' kan jag sy upp en hyffsad dinner suit på Saville row...) Jag blev aningen besviken och insåg att om det är här våra officerare beställer sina uniformer så är även rikets sartoriala säkerhet i fara. Men vad vet jag, de kanske har annan policy för soldater?
Oavsett, inser att jag ändå inte är i marknaden för skräddarsytt. Min metabolism förvånar mig dagligen. Åker i en bisarr berg och dalbana viktmässigt för närvarande vilket får implikationer på både storlek och passform... Skräddarsytt är för människor med karaktär. Något jag saknar.
Jakten går vidare.
/P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar